Varför har vi inget bättre betygssystem? Som lärare ställer man sig ofta den frågan. Jag satte betyg första gången 2000 och märkte vilket avancerat göromål det är. Samtidigt som man inte vill strö superlativer omkring sig vill man inte heller punktera någons ambition på förbättring.
Betyg är en förhållandevis bra måttstock på hur man ligger till i sitt ämne. Problemet är att det bara finns 3 betygsgraderingar (G, VG, och MVG). Förvisso finns ett 4:e i form av icke-godkänt (IG). Många lärare drar sig in i det sista för att sätta IG även om eleven ifråga är värd det. Läraren vet nämligen att nya betygssystemet tvingar läraren att sitta på loven tills eleven är godkänd. Inget slutbetyg om man har IG. Detta odlar naturligtvis en mentalitet att godkänna eleven till varje pris. Detta ger multipeleffekter i form av att utbildningsdepartementet märker att kompetensnivån sjunker och i samband med detta ger det fabulösa förslaget att ta in elever som fått IG i vissa kärnämnen. För alla invandrarelever är detta en björntjänst då dessa måste lära sig svenska, som är ett av kärnämnena. På Polishögskolan kunde man för några år sedan meddela att kunskapsnivån i svenska hos de antagna aldrig hade varit sämre. Är det en sådan utveckling vi vill ha?
En annan nackdel är att nuvarande betygssystem inte garanterar en likalydande betygsnivå över hela landet. Risken finns att det blir skillnad på exempelvis väl godkänd och väl godkänd. Nationella prov ska försöka hindra detta, men vad gör man om eleven råkar vara borta vid ett sådant tillfälle? Vad göra om eleven väger klart över godkänt men inte presterat väl godkänt? Varför finns det inte fler betygssteg? Ska vi ha fler nationella prov? En viss fördel med nuvarande system är att lärarna slipper snegla på hur högt snittet blir. Gamla systemet var relativt och försvårade för lärarna att sätta högsta betygen i en klass som var mycket duktig. Ville läraren göra detta ändå tvingades han redovisa och motivera utfallet för allsmäktig övermakt. Följden blev att väldigt många strävade efter att sammantaget betygsätta eleverna medelmåttigt. Så uppmuntras inga elever.
Förslag
Mitt förslag är att vi bör hämta impulser utifrån, förslagsvis från danskarna som har hela 13 betygsgrader. Man kan nyansera betyget bättre på 13 steg än på våra 3. Man kan ge ett mer rättvist omdöme om eleven. Ett annat alternativ är att vi gör som alla IB-elever (IB är en engelskpråkig linje och finns på vissa väletablerade gymnasier) som har 6 ämnen med 7 betygsteg. Deras betygsmax är 45 vilket alltså är svårt att få. Professorer läser igenom elevernas avgångsarbeten vilket alltså garanterar att kraven för betygen blir desamma oavsett vilken skola man går på. Detta gynnar eleverna själva, skolorna, universiteten och presumtiva arbetsgivare. Det är bra för alla!
I enlighet med skrivna texten, föreslår jag Centerstämman:
* Att vi inom en fyraårsperiod ska byta ut vårt svenska 3-gradiga betygssystem att gälla i alla ämnen vid alla svenska utbildningsanstalter och i första hand implicera ett 13-gradigt betygssystem enligt dansk modell, där 1 är sämst och 13 allra bäst.
* Att vi i andra hand inom en fyraårsperiod ska iscensätta ett betygssystem som har sin motsvarighet i det engelskpråkiga programmet IB med 7 betygssteg, där 1 är allra sämst och 7 bäst.
* Att vi efter ett år om vårt betygssystem eventuellt är bytt, gör en utvärdering för att se efter brister och fördelar i det nya systemet kontra det gamla.
Jonas Dahlgren