Införd i Sundsvalls-Tidning 2001-08-24. Ämnet på nyhetstablån den senaste tiden har varit fastighetsskatten, nu mer än på länge med adekvata diskussioner kring. Fastighetsskatten har egentligen rätt lång historia. På medeltiden var den jämsides med tullar den möjlighet som stod till buds som skatteunderlag för staten. I sin nuvarande form infördes den i mitten av 80-talet. Motivet till det, var statligt ekonomiskt. Dåvarande bostadsministern Hans Gustavsson sa att han stod ut med att betala detta i solidaritetens namn. Sedan dess har skattesatsen höjts och priserna på fastigheter stigit. 1991 var statens intäkter 15 miljarder och 2002 beräknas prognosen till 30,5 miljarder. Vissa hoppas på att det finns subventioner som lindrar detta. Finns det sådana? Ja, det har funnits men finns inte längre. Rimligt att ta i beaktande för fastighetsskatten, vore om byggandet subventionerades eller räntesubventionerade lån, gavs till den som köper hus. Det kan då vara rimligt att subventionerna med tiden, betalas tillbaka av dem som fått den. Invändningen mot detta är dock att det blir en omotiverad rundgång av pengar via staten. Sedan har ju inte de egnahemsboendes någon hyra. Då uppstår en förmån vars värde är skillnaden mellan vad hyran skulle vara om fastigheten inte ägts utan hyrts samt kostnader för räntor och underhåll. Där kanske det kan vara diskussion att denna förmån beskattas. Å andra sidan är det ett dåligt argument, för i så fall skulle det vara cykelskatt om man hyr ut sin cykel och tjänar pengar på detta. En sista tänkbar anledning till fastighetsskatt vore om fastighetsskatten kom kommunerna till godo och inte till staten. Motivationen att betala skatt skulle kännas högre, eftersom det skulle ge kommunen bättre ekonomi. Så fungerar det i Danmark.
Själv önskar jag att skatten helt ska bort. Motiven emot skatten är helt enkelt tyngre, än motiven för skatten. Ska man exempelvis straffas för att man råkat bli född och uppväxt i ett område med fin natur? Ska dessa montera ned huset, sälja materialet och flytta till Monaco? Vad är lösningen på att fastighetsskatten varken är skatt på inkomst eller skatt på transaktion av varor eller tjänster? Det går ju inte att betala skattemyndigheten med en dörr eller en fönsterkarm om man inte har råd att betala i pengar. Särskilt äldre som har små lån och därför också får betala förmögenhetsskatt, blir hårt drabbade, eftersom den utgår med 1,5 % på förmögenhet över 900 000 kr. Hur solidariskt är det? Hur många röster tror (s) man kan vinna på det? Vad ska man säga?
Nu har dock finansministern meddelat en sänkning från 1,2 till 1,0 %. Det är iochförsig bra, men varför inte löpa linan ut? Orättvisa skatter har vi ingen behållning av.
Jonas Dahlgren