Klockan klämtar.

Införd i bla. Sundsvalls Tidning 2004-10-24. Iran är en regim med vurm för kapprustning/upprustning, stöd för terror och många mänskliga tragedier på sitt samvete. Det skriver 4 iranskfödda debattörer och vill med anledning av FN-dagen 24 oktober att omvärldens blickar riktas mot dess lidande folk. Debattörerna avslutar med syrlig förfrågan till vad den svenske utrikesministern gör i saken.

Mujahedin.

Nyligen var det blev det via media allom bekant att 65 niondeklassare och 6 lärare från Odenskolan i Närke åkte på resa för demonstration i Bryssel. Resan var till stöd för den iranska terrorgruppen Mujahedin. Skolans rektor Göran Hedman hade på intet sätt haft någon invändning hur resan finansierades. Han synes inte ha reflekterat att 86 000 sponsrade kronor regnat ner, likt manna från himlen. Pengarna visade sig komma från det iranska Demokratiska Akademiska Förbundet i Stockholm, som direkt stöder terroristorganisationen Mujahedin. Han synes inte ha reflekterat att han själv anställt en lärare, som sympatiserar med terrorister, en diametral filosofi, eoner av ljusår från den liturgi svenska Skolverket mässar. Samma rektor fick dock löpa gatlopp och han var svaret skyldig på alla frågor om Iran. Med panikslagen ångest, blev vi varse att terrorgrupper slår frivolter på vår egna bakgård. Så obehagligt nära oss ligger den verklighet vi kallar trauma.

Upprustning/kapprustning.

Den iranska regimen är enligt Amnesty International det land i hela världen som avrättar flest människor per capita. Bakom dessa öden gömmer sig långa tvättlistor av mänskliga tragedier. Vid sidan av detta har den muslimska Iranska republiken en militär kapprustning, som man med sällan skådad frenesi, vurmar kring. Iran kommer att testa en långdistansrobot under militärmanövrer, som genomförts av den högste ledaren ayatolla Ali Khamenei. Iran poängterar att ickespridningsavtalet, ger enskilda länder rätt att utveckla kärnkraftverk och att det som sker i ett led i den långsiktiga energiförsörjningen. Inför FN-organet IAEA´s högnivåkonferens i november, väntas en resolution godtas av en majoritet av de 35 medlemsländerna. Vad tror ni Iran gör? Iran väntas naturligtvis säga nej till resolutionen.

Iransk liberalisering är avstannad. Obefintlig. Diminutiv. 2002 visste ingen om Irans väldiga projekt med massor av centrifuger som höganriktar uran för bombbygge. Ayatollorna har under lång tid lyckats lura IAEA. Landet har systematiskt ljugit för FN-inspektörerna under 18 år. Planerna är att de underjordiska fabrikerna ska rymma 50 000 centrifuger. Enbart 10 kilo höganriktat uran räcker för en enda bomb. För alla andra utom IAEA, är saken solklar. Med sin bombastiska oljeproduktion behöver Iran inte anriktat uran för att driva några kraftverk. Det är lika troligt om att hitta Coca Cola-fabriker på baksidan av månen. Det borde vara uppenbart att Iran fiskar efter att bygga upp en egen vapenarsenal. Varför mumlar man annars om anläggningarna i Natanz och Parchin? En splittrad omvärld står handfallen och de tre stora EU-länderna Frankrike, Tyskland och England, vill avvakta IAEA´s möte i november. Det internationella trycket på Iran är allt annat än starkt.

Vad göra?

Det är uppenbart att Iran är ett land i kris. 1 gram heroin i Iran är billigare än cigaretter. Sedlighetspolisen ger kvinnor rapp på rygg om dem inte har slöjan på. Sk. bassidji´s (12-22-åriga unga pojkar), hjälper till att hålla koll på kvinnors utseende och klädsel, hur gamla de än vara må. Landet har ingen religionsfrihet. Ingen pressfrihet, dödsstraff, förföljer judar, stöder terrorgrupper, har avsevärt hög analfabetism och 70 % av landets befolkning är under 30 år. Politisk åsiktsförföljelse och allra helst vill man ha Salman Rushdies huvud på ett fat. Fanatism och misstänksamhet sprids. Väktarnas råd är regimens svar på Tredje riket.

Det är angeläget att något görs. Iran bör få omvärldens uppmärksamhet och FN-dagen den 24 oktober kan vara en bra start. I förlängningen bör FN anta en resolution i säkerhetsrådet för att Iran ska lägga alla papperen på bordet. En resolution skulle ha en tyngd att kunna utlösa sanktioner mot Iran. Det internationella trycket mot Iran måste skruvas upp. Fast vart är Sverige på den internationella scenen? Vart är Laila Freivalds? Gör du någon koppling mellan kärnvapen, vapenarsenal och terrorgrupper? Vad gör du för demokratiprocessen i Iran? Iran väntar på omvärldens uppmärksamhet och bör få den snart. Terrorgrupper väntar inte. Atombomber bryr sig inte om heldagar. Gott folk, klockan klämtar.

Jonas Dahlgren (C). Adoptivbarn. Svensk. Europé.
Arvin Khoshnood. MUF –Irangruppen.
Ardavan Khoshnood. MUF –Irangruppen.
Nahid Ansari. MUF –Irangruppen.