Införd i Örnsköldsviks Allehanda 2001-07-05. I Göteborg var det för en tid sedan maskerade vänsteraktivister ute på gatorna i samband med EU-toppmötet. Detta känner vi alla till. Detta har det talats och skrivits en hel del om.
Naturligtvis är det beklagligt det som inträffat och det är upprörande att höra vissa nästan försvara dessa. Jag skriver vänsterkravaller, därför att vänsterpartiet är det parti som varit mest tveksamma till att fördöma. Vänstern har lätt för att misstänkliggöra rättsstatens försvarare och alldeles för svårt att rensa rent i sina egna led. Vänsterpartiets styrelse vägrar välja sida mellan sadisterna och polisen. För oss andra är det ett givet val. Jag vet inte om det är populism eller ren passivitet, det är i vart fall upprörande. Schyman verkar agera som hon gör, därför att det är hennes gelikar som varit i farten. Demonstranterna var näppeligen några moderater som värnar om lag och ordning. Inte heller tror jag det är några socialdemokrater, miljöpartister eller några andra med representation i den svenska riksdagen. Dessa har en väl uttalad demokratisk hållning om rättsstaten.
Enligt polisen var det 5 st. uppviglare till kravallerna, vilket är fullständigt obegripligt. Det är obegripligt i den mån att endast 5 st. kan initiera sådana skador, skador som etsat sig kvar långt efter sista skyltfönstret blivit lagat. Aktivisterna, framförallt dessa 5, var där i ett enda syfte; nämligen att vandalisera. EU-toppmötet var aldrig upplagt att bli ett av de stora och betydelsefulla EU-toppmötena, utan bedömt att vara ett konventionellt och okontroversiellt möte mest för att markera enighet. Detta kan ju inte ha varit upprörande! Polisen agerade heller inte på ett sätt som kunde väcka anstöt. Vari bestod då detta till synes obegripliga, omotiverade och blinda brutala bombastiska beteende på? Kravaller är ju inte kravaller för kravallers egna skull.
Visst finns det lösningar och den mest lyckosamma och konkreta är nog föräldrars och kärnfamiljens betydelse för varje enskilt barn. Själv är jag lärare och vet varje elevs behov av att vilja bli sedd. De som inte blir sedda, gör allt för att bli sedda. Ändamålen helgar medlen. Själva tycker dem inte att de gjort något fel, de är ju bara måna om kontakt. Känner man sig själv satt på undantag, har man lättare att känna hat än tillfredsställelse till sin omgivning. Därmed kan kravallerna i Göteborg bli mer begripliga. Självfallet vill jag på intet sätt försvara marodörerna, men kravallerna blir kravaller i en annan dimension tror jag.
Lösning skrev jag och nämnde kärnfamiljens betydelse. En annan lösning är naturligtvis polisiär, det är av civiliserad vikt att polisledningen och regeringen i förlängningen agerar tydligt och distinkt. Det går inte att vara tafatt för det utnyttjas av dem andra. Varför tilläts polisen inte använda tårgas, gummikulor och vattenkanoner som i andra europeiska länder? Demonstranter som klagar på det kan ju se till att sköta sig, för polisen agerar inte offensivt om det inte finns grogrund till det. Vidare, varför ska polisen ha numrerade hjälmar men vänsterfolket vara maskerade? Vari består sansen och balansen? Eller ännu värre, varför agerar man så hårt mot nazisternas mundering men så lojt mot de maskerade i Göteborg? Låt alltså polisen får större befogenheter och förbjud maskerade demonstranter i demokratiska demonstrationer. En sista nog så viktig lösning är att alla, inte bara vissa, svenska riksdagspartier tar tydligt ansvar från dylika kravaller.
Jonas Dahlgren